I huve't på en morfar: Så var det gjort

Jag har äntligen fyllt 70 år

Det där med äntligen skrev jag bara för att jag tyckte det lät bra. Jag har nog för första gången i mitt liv drabbats av lite åldernoja. Men som så många har sagt före mig "alternativet är sämre" dvs att inte fylla 70 år. Nu drabbas jag ju inte så hårt av denna noja just på grunda av en siffra 70 utan mer av känslan på morgonen när kroppen inte riktig är med. Småsaker för mig, ja vet, jag har det bättre en 90 % i världen minst, men irriterande ändå.

Vad är det då som är så irriterande? Här kommer en litet axplock:

Värk och stelhet i axlar på morgonen. Det försvinner efter morgongymnastiken men irriterande
Svårigheter att stå på ett ben och hålla balansen och ta på rena kalsingar. Man kan sitta ner och göra samma sak.
Stelhet i knäna, speciellt på morgonen, men lite värk efter varje långpromenad eller om jag suttit mer än en timme.
Värk i tummarna, bakre leden som gör att vissa moment i vardagen får göras på annat sätt, t.ex öppna en burk med skruvlock.
För lite hår på huvudet för att slippa ha keps eller annat modebestämt plagg som skydd för kyla eller sol.
En syn som bara blir sämre och sämre och till det glasögon som inte är självrengörande och av rätt styrka. Fast det är ju lätt att fixa.
att jag inte kan spela tennis längre pga knäna + allt annat jag inte kan längre som jag inte kommer på just nu
Och det mest irriterande av allt: Oförmågan att komma på vad någon heter fast jag ju vet sedan lång tid och kanske t.o.m. pratade med personen igår.

Listan kunde bli en hel del längre, men jag stoppar min självömkan där. Skulle jag nu varit på positivt humör denna morgon så hade jag ju kunnat göra en lista på vad som är bättre nu än när jag var typ 20 eller 50 år gammal. Den listan hade blivit mycket längre. Så lång att jag inte ens orkar börja skriva den. Den skulle nog aldrig ta slut.

För så är det. Det mesta är bättre och faktiskt oftast mycket bättre. Gäller ju att se det och ta vara på det.

Här och nu liksom. Glaset är ju faktiskt inte halvtomt. Det är mer än halvfullt! Jag är otroligt lyckligt lottad. Nu är et slut på mina filosofiska tankar. Nu gör jag som jag brukar och berättar om vad som hänt sedan senast.

Födelsedagspromenad med Mikael, Lennart och Roger

När man fyller 70 och är yngst!

I onsdags promenerade vi igen. Nu var Roger också med. han är fd elektriker och pappa till en av mina forna elever, Kristian! Och när vi nu valde att gå mot Runntången via Götes hamn och genom skogen hamnade vi i den äldsta delen av Almösunds hamn. Där finns Kristians verkstad för vattenskotrar. Roger ville ju säga hej till sin son och då fick jag också tillfälle att prata några ord med honom.

Det blev en paus i arbetet för Kristian och Martin. Martins mamma bor tre hus ovanför oss och han har också gått på Myggenäs Skola

Här står han och låter sig snällt fotograferas. Fyllde 50 år förra året.

Vandringen fortsatte förbi Runntångens kolonistugor längs stranden till en samling hus som heter Örn. Där bor bl.a. Örnbratt. Här är strand och fin välskött skog och naturligtvis en och annan brygga vid stranden. När vi sedan gått vidare via Ävja, genom Gamla Myggenäs där vi träffade Rogers fru, värsta backen upp till Myggenäs och hem.

Genom skogen

Kalhygge vid stranden. Nya bostäder?

Finns det en brygga skall Mikael ut på den.

Hemma efter promenaden

Våra matvanor är ju sådana att vi har ett 8-timmars fönster då vi får äta. För vår del är det 10:30 till 18:30 normala dagar. Hungrigaste stunden för mig är på morgonen, men jag har vant mig. Onsdagar går vi ju 9:30 till ca 11:30 att en sådan dag mötas av en hustru som gjort smörgåstårta och kylt en öl är ju fantastiskt härligt. Idag var det en sådan dag. Först 8 km promenad sedan öl och räkmacka. WOW!

Fyllning: räkor, Philadelfiaost och Creme Fraiche

Dessutom fick jag en present! Detta upprepade sig varje gång vi åt. Då kom ett nytt paket fram. Det första var växtbelysning. Det andra var en ställning till växtbelysningen.

Det tredje var kepsen!

Lite provisoriskt för att testa

Tränande döttrar och en kepshistoria

Varje onsdag och fredag kommer Johanna och Frida för att springa på slingan. På lördag kommer det för att träna styrka på utegymmet. Även denna onsdag kom de. Frida hade med en present, nämligen två styck kepsar. Det är ju en speciell historia med dessa kepsarna. För en tid sedan beställde Åse kläder från Engelson i Falkenberg. Hon frågade om jag var intresserad av något. Långsam och seg som jag är tog jag god tid på mig och när jag äntligen bestämt att jag vill ha två nya t-shirts och två nya kepsar och bad henne beställa det också, hade hon redan skickat beställningen. Men hon lyckades trots allt att göra en tilläggsbeställning. När paketet kom saknades en av mina kepsar. Mycket övertygande sa Åse att hon kunde ha missat det och bara beställt en. Hon lät väldigt trovärdig. Sanningen var ju att hon redan beställt för att Frida skulle ge mig detta i födelsedagspresent. Jag blev i alla fall överraskad.

När tjejerna kom tillbaka från träningen fikade vi med likadan födelsedagstårta som vi hade med Elin, Hans, Kerstinoch Siri. Vägförvaltninga i Skultorp. Det var då jag fick kepsarna.

Maräng och god fyllning med grädde på toppen

Födelsedagen fortsatte med att jag tänkte och tog en middagslur. Liksom en födelsedagspresent till mig själv eller kanske ett resultat av en frukost öl. Då ringde telefonen. Det var Edvardssons handelsträdgård i Skärhamn som undrade om jag var hemma. Strax därefter kom ett blombud med en fin bukett från Sven och Anita.

Bukett modell vacker

Jag slumrade till. Jag trodde sedan att Åse kom in för att väcka mig...alltför tidigt!. Men det var inte Åse. Det var Ella som tagit bussen från skolan. Bytt i Varekil och promenerat från Myggenäs Centrum. Då vaknade jag lite extra snabbt.

Inte långt därefter kom nytt besök. Janne och Rosmarie dök upp med vacker sång och en present från dem och Rudolfssons. Vi tvingade in dem i uterummet för en kopp kaffe och kaka. Tårtan tog nämligen slut när vi fikade med Johanna och Frida efter deras träning.

En kaka kunde vi bjuda på

Åse hade en jäktig dag. Jag pratade i telefon. Men jag kunde hjälpa till med lite dammsugning på strategiska ställen. Sedan hjälptes Ella och jag åt med dukningen. Hon är bra på det den tjejen. Bord fick flyttas och vita dukar. Linneservetter vek Ella snyggt. Hon är noga. en av servetterna var lite annorlunda än de andra och då fick vi allt byta den.

Någon gång här emellan fick jag ytterligare ett paket av Åse. En solcellsdriven bevattningsanläggning.

Gardena aqua Bloom Set

Middag

Snart rinde det på dörren och in kom tre skönsjungande personer och en fjärde anslöt sig till både sång och hurra.

Bildtext överflödig

Även nu överlämnades en present. Bilden talar väl för sig själv. Men mycket jobba har Ella och Johanna lagt på att pilla dit alla små "diamanter" för att få till denna bilden. Niklas var stolt över att ha tolererat denna i sitt hem! 😆

Tyvärr lite suddig bild. men vilket fint jobb och vacker tavla

Maten bestod av en förrätt med sparris, oxfilé och fruktsallad med chokladsås och glass. Vitt vin till förrätten och rött vin till efterrätten. Smakade bättre en gott!

Corona-avstånd efter bästa förmåga

En härlig födelsedag slutade med att jag läste alla fb-inlägg med gratulationer från massor av vänner och bekanta. Jag blev glad av att läsa detta också. Och av telefonsamtalen jag fått och, ja all uppvaktning. trots att jag säger att jag inte vill bli firad. Vem lurar jag egentligen?

Vardag igen

Dagarna efter födelsedagen har jag mailväxlat med Tove om vår gemensamma ana Per Svensson som blev mördad eller i alla fall ihjälslagen av en bonde med hett temperament. Tove har hjälpt mig läsa 1700-talsskrift, hjälpt mig få lite struktur på infot och bidragit till att jag fått energi att söka vidare i domstolsarkiven och mantalslängderna. Tack för det Tove.

Jag har ju både grattissamtal och grattismail från flera personer. Även presentkort! Ett av dessa presentkort omvandlade jag igår fredag till två stycken Ramslöksplantor. Mera om dessa kommer på min trädgårdsblogg vad det lider.