Klippning av toppar
Vi börjar med en litet klipp. Johanna fick inte klippa Ella. Mormor eller pappa gick bra. Det blev mormor som fick den äran. Kluvna toppar var bara tvungna att justeras. Ett snabbt besök hos mormor och det hela avhjälptes.
 |
| Frisörsalong i köket |
Ninna, hemtjänsten och hemsjukvården
För eller senare skulle ju problemen dyka upp. En 90-åring som förlorat allt närminne, men är klar i huvudet i stunden blir lite jobbigt för alla. Skall man ta medicin tre gånger om dagen och 11-12 olika sorter ställer minnet givetvis till problem. Där är vi nu. Hemtjänst och hemsjukvård är kontaktade. Nytt boende är ansökt om för över ett år sedan. Pga av avsaknad av äldreboenden anses det inte finnas tillräckliga behov. Nu finns det verkligen det, men ingen plats.
Däremot var hemsjukvården mycket tillmötesgående snabbt. Apodos ordnades snabbt. Från vårdcentralen och lika snabbt gick det via Sahlgrenska.
Nu visade det sig att det inte var tillräcklig hjälp. Åse har i två veckor ringt tre gånger om dagen till Ninna och sagt att nu är det dags att ta medicin. Vi trodde då att hon tog dem. Men vid besök var det inte så. Hon hade tagit fram tabletterna ur påsen och sedan hämtat vatten. Eventuellt druckit vattnet, men glömt medicinerna. Nya försök. Med tydligare instruktion vid bvarje samtal och inte lägga på förrän vatten är hämtat, tabletterna instoppade en och en i munnen och svalda. Fungerade en gång. Det visade sig att hon öppnade flera påsar samtidigt med sax. Hon tappade tabletterna på golvet. Visste inte vilka som hörde ihop. Man får ju tänka på att vissa påsar innehåller 7 tabletter och andra 2 och det beror också på dag och tid. 10, 16 och 22 varje dag. Kaos!
Nya försök med en röd och en blå dosett. Färgmärkning för morgon middag och kväll och numrerade rader. Efter träning på plats och sträng information från både Åse och mig att hon fick absolut inte ta medicin utan att Åse ringde började det fungera via telefon också.
Ninna mådde betydligt bättre, var gladare och orkade mer. Hon började få rätt medicindos i sig.
Detta var ju en tillfällig lösning till hemtjänsten genom hemsjukvården kunde installera ett låst skåp och apodoserna synkroniserats mellan Vårdcentralen smedicin och Neurologen på Sahlgrenska + att en tablett från Sahlgrensak inte får läggas i Apodos. Vi trodde nog att vi skulle klara julen smärtfritt och att det skulle hända något från hemtjänsten i mellandagarna, kanske.
Lillejul fungerade fint... då var hon ju med och vi kunde se till att rätt piller svaldes i rätt tid.
På julafton, när Åse ringde på morgonen var dagens fack tomt. Efter långt samtal med Ninna framkom att det kanske varit en man där på morgonen och suttit mitt emot henne och att hon då tagit medicin. Kanske Hon hade en liten suddig bild av detta. Vi vet nu att där var en man, att hon fick medicin. Men bara halva dosen. De hade ingen aning om vilken medicin hon skulle ta. Och frågat Ninna, som ju inte heller vet. Tagit ur den röda dosetten, men inte den blå.
Eftersom det också hänt en olycka på morgonen den 23:e med följd att alla sängkläder behövde tvättas och plockas ur torktumlaren. (Vi hade fått Ninna att trycka på larmknappen då) och någon var där och tvättade och ställde i ordning.
Om det nu verkar rörigt i berättelsen beror det på att det var rörigt.
I alla fall åkte Johanna och jag dit på julafton med julmat och för att kolla tvätten. Vi kollade även medicinen. Det var kanske nu vi upptäckte att hon bara tagit halva dosen.
När vi var där kom en mycket trevlig tjej från hemtjänsten, som jobbade extra över jul. Hon kunde ju inte göra mer än att förmedla vidare vad vi sa och hålla med oss förstås.
På kvällen kom det en ny kvinna och skulle ge medicin. Då var det ännu mera kaos. Ninna hade försökt ta sin medicin själv. Åse ringde fem minuter senare eftersom det skulle komma någon och ingen medicin fanns kvar i flera fack. Idag på morgonen var Åse där, pratade med hemtjänsten, laddade dosetterna för en dag och förbjöd hemtjänsten att hjälpa till innan vi fått en ordentlig överlämning.
Det är inget fel på personerna som kommer, de följer sina instruktioner, Men ett systemfel är det allt. Vi kommer att gå vidare uppåt med detta. Idag på morgonen mådde Ninna dåligt. Kanske inte så konstigt när vi tror att hon fått minst dubbeldos av sina mediciner.
På tisdag ska de sätta in ett låsbart skåp. Kanske får Åse möjlighet att överlämna till hemsjukvården hur det skall fungera med tider och doser. Läkaren på vårdcentralen glömde i första utskicket en medicin, i andra då hon skulle ändra tiderna från 8 till 10 och 20 till 22 glömde hon det så enligt apodoserna skall hon ta medicin 5 gånger om dagen. Irriterande!
Men vi har gott hopp om att det ändå snart skall fungera. Bara vi får förklarat vad vi lärt oss och försäkrat dem om att trots att Ninna skämtar och är med när man pratar med henne. Glömmer hon det mesta inom ett par minuter. Själv är hon medveten om detta men hon kan ju inte göra något åt det.
(med reservation för att jag fått fel i tidsordningen och att det finns många steg jag hoppat över)
Fortsättning följer.
Lillejul
Till något roligare! Vi har även för första gången firat vår traditionella Lillejul.
Den rökta koljan har varit svår att få tag i. Vi har varit ett antal gånger hos Fiskhuset i Stenungsund och kollat vår beställning. De lovade göra vad de kunde, men ville gärna att vi för säkerhets skull hörde av oss då och då. Det slutade i alla fall lyckligt. De köpte kolja, skickade den till ett rökeri. Där lovade de att röka den på norskt vis. Med saltlake och kallrökt och hela fisken.
Det visade sig duga. Det var inte det samma riktigt, fick koka betydligt längre, men smakade minst lika bra.
Alla våra barn och barnbarn med resp. kom på lillejul och stannade till juldagens morgon. Huset fullt alltså. Mycket trevligt att ha dem här.
Lillejul började med samling hos Knut klockan tre på em. I riktigt härligt väder promenerade de flesta av oss till Lunden på Valla kyrkogård. Som vanligt skålade vi med John i glögg och åt pepparkakor.
 |
| Det är Ninna, Maria och Rebecka som saknas på bilden |
Ninna orkar inte. Maria passar huset och Rebecka har inte slutat jobbet än.
Efter Lundenbesöket börjar maten lagas. Min roll i år var att dela fisken. Åse kokte den och Knut gjorde vit sås. Maria fixade ärtorna och värmde Hans och Elins morötter.
Alla hjälpte ju till med något om inte annat att dricka öl eller passa det minsta barnet, Merit.
 |
| På väg till Valla kyrka. Siri ville vara först |
 |
| En öl och kanske lite golfsnack? |
 |
| Ungdomarna spelar spel. Hannes, Malte, Kerstin, Fia, Ella, August och Peter |
 |
| I väntan på koljan. Bjarne överträffade sig själv med en snaps på jalapeno och ingefära |
 |
| Typiskt ansiktsuttryck när man skojar med riktigt små barn, Merit |
 |
| Del av publiken till Släktbandet. Första gången för Rebecka |
 |
| Släktbandet i år utökat med Elin och Kerstin. Maria skymtas mellan Frida och Bjarne. 9-manna orkester |
En mycket lyckad kväll tyckte alla. Siri jagade Merit under hela uppträdandet och var helt slut efteråt.
Julafton
Frukost för tio på morgonen och en lugn förmiddag tog vid. Dagen flöt på bra på alla sätt och vis. Niklas, Johanna och jag promenerade till Knut och Maria för att hämta en bil. Knut och Maria hade redan då avlämnat en kamera, ett kamerafodral och en tröja. Bilen hade de svårt att ta med sig.
Underbart stilla väder med några minusgrader. Det var nu som Johanna och jag körde med mat till Ninna också. Barnen var sysselsatt hela tiden. Det blev fika och sedan julmat av traditionellt slag i uterummet. Hade lite svårt att få upp värmen i tid, men det lyckades. Jag åt som vanligt för mycket, men gott var det. Drack däremot ganska lagom.
Någon tomte blev det inte. Alla barnen vet vem som brukar vara tomte och Siri, som är yngst tyckte det var fult att försöka lura barn. För det finns ju ingen tomte.
Under dagen fick vi se uppträdande också. Först Siri som hade gjort en dans till en melodi hon själv hittat på både text och musik och dessutom lärt Elin den. Imponerande bra faktiskt. Tyvärr var jag inte riktigt beredd och varken filmade eller tog foto. Himla synd.
Sedan var det dags för de stora töserna. De hade övat på julsånger via telefon mest. Kerstin från Partille och Ella hemma hos sig. Kerstin med sång och klarinett och Ella med sång och piano.
 |
| Mycket tekniska devices att hålla reda på och ingen ljudtekniker utan de fick sköta allt själva och det gjorde de bra. |
Siri byggde pepparkakshus. och det gjorde så småningom även Kerstin, Ella och Frida.
 |
| Med tungan rätt i mun |
 |
| Fyra av de sex husen |
Innan maten var det ju förstås Kalle Anka på TV. Alla tittade! Nja det var faktiskt tre stycken som lagade mat. Åse och jag och Ella, som visade fina talanger för detta. Åse gav oss order och vi utförde. Åse utförde ju också naturligtvis. Rangordningen i köket var klar. Åse, Ella och sedan jag.
 |
| Dessa goda efterrättstomtar var Ellas verk |
Julklappsutdelningen skedde som skrivet utan tomte. Tre ivriga ungdomar hjälptes åt att dela ut.
 |
| Många paket och mycket papper |
 |
| Alla verkade väldigt glada för sina klappar. |
Kvällen slutade med lite olika aktiviteter. På Spåret från dagen innan tittade nästan alla på. Frida och Ella spelade schack istället. Lite mys efteråt och någon öl och sedan var julafton slut för i år.
Juldagen
Efterfrukost gav sig Åse iväg till Ninna för att försöka reda ut gårdagens medicinkaos. Strax efterår gav de andra sig iväg hemåt. Lugnet la sig i huset. Lite för mycket för jag somnade i en stol efter att ställt i ordning efter vistelserna.
PS! En rolig incident var att lamporna plötsligt släcktes i halva huset. ÅSe sa att en säkring gått. Det gör det lite då och då. Jag hittade inte någon söndrig huvudsäkring och Hans tände en lampa. Det var mina appinställningar för lamporna som sa att det var 20 minuter efter soluppgång och släckte lamporna.
Naturligtvis. Det var mulet och mörkt så de behövde vara tända en stund till. kanske hela dagen faktiskt. "Hej Google, Tänd lamporna" och så var det ljust igen.
