Lugna dagar
Efter den trevliga utflykten till Gamleby har vi haft lugna dagar hemma. Golfkursen har återstartat, trädgården har fått en viss beskärning, grönsaker har skördats. Och ett gammalt plommornträd har tagit sig vatten över huvudet.
Men mest har vi bara varit. Vädret har varit omväxlande med regn och sol. Temperaturen som jag vill ha den.
Golfkursen
I tisdags var det första gången efter sommaren. Vi fick träna puttning Åse och jag. Det är i och för sig det jag kan bäst, men givetvis inte tillräckligt bra. Det var trevliga övningar med luffarschacksövning, en övning med en smal "port" av peggar ca en klubblängd fram och en övning som endast gick ut på att från cirka 5-6 meter hamna i en zon. varannan gång nerför, varannan uppför.
Jag gillade inte portövningen. Tillsammans skulle vi placera peggarna så att om vi slog genom porten skulle vi hamna i hål. Gällde alltså att läsa greenen. Gick ganska bra att placera porten, men jag lyckades ju inte slå bollen mellan peggarna... Att porten stod rätt bevisade istället Åse. Nu förstår väl alla varför inte jag gillade övningen!
De andra övningarna gick bra. Fick lite tips av Pontus, tränaren om att inte "vicka" på klubban när jag slog. Han hade rätt förstås, men jag tyckte inte jag gjorde det. Resultatet vid peggarna visade dock på annat.
Beskärning
I trädgården har jag beskurit lite olika buskar, rensat i rabatterna, klippt bort vissnade blommor och skördat tomater och gurka. Ja gurkan i uterummet har jag slängt ut nu. De tröttnade kan man väl säga efter att gett mycket och god gurka. En del har blivit inlagd av Åse. Blev supergott det med.
 |
| Eftersom vi har fyra olika sorter blir gurkorna lite olika |
På bilden syns bara en liten del av all gurka vi skördat. Växthuset fortsätter att leverera.
Vitlök och gul lök har jag också skördat.
 |
| Gula löken |
 |
| Vita löken |
Den gula löken tänkte jag efter tips från Åse lägga på ett kompostnät och hissa upp i taket. Såg väldigt fint ut. En lök i varje ruta liksom. Bästa platsen var över cyklarna, tänkte jag. Där är de inte i vägen. Jag hade lite otur när jag tänkte. Cyklarna står ju nära garageporten och när man öppnar den kommer den ju ovanför cyklarna. Jag fick skörda löken en gång till, men från garagegolvet denna gången.
 |
| Massor av tomater |
Mera skörd. De röda vinbären och krusbären har vi skördat. Eller kanske inte vi. Koltrastarna! De har fått mycket mat där. Nu är de slut och blåbären, som sällan gett så mycket som i år verkar vara på tur. Problemet är att Koltrastarna inte tycker att bären behöver vara helt mogna, vilket vi tycker, alltså hinner fåglarna i regel först. Det hjälper inte med en snurrande dvd-skiva eller en konstgjord uggla. Annars hade det ju varit ett bra användningsområde för dvd-skivor.
Vandring i Ucklum
Månadens lunchvandring stod Fridéns för. Vi trotsade väderprognoserna och var beredda att vandra i regn. Lunchen hemma hos Fridéns. Vi var alltså inte så långt borta. Närmare bestämt mellan Svenshögen och Ucklum. Vi hade väldig tur med vädret. Precis när vi började gå slutade det att falla. Och när vi kom till Fridéns efteråt började det igen. Vi gick bland annat på en våg som kallas kungsvägen. Här fick danskarna fri lejd efter freden i Roskilde för att ta sig till Norge. 1658 alltså. 1814 gick Norra Skånes Infanteriregemente här på väg till Norge i det fälttåg som skulle säkra Norge till Karl den XIII. Hela fälttåget leddes av kronprinsen Karl Johan. Här gick en då 19-årig ganska nyrekryterad indelt soldat bland mannarna, som hette Pehr Palm! Han hade några år tidigare fått sin far mördad på en åker i Mörarp,, blivit utackorderad till en prästfamilj och sedan som 17-åring tagit värvning. Han var min farfars farmors far.
Han hann också med ett fälttåg i Tyskland under sin tid i regementet. Han blev pensionerad vid 33 års ålder, troligen pga av krigsskador. Endast de med skador fick pension av staten när de begärde avsked. Pensionen var dock inte stor, trots det levde han ganska länge. Blev 83 år gammal.
 |
| Härlig fin skog |
 |
| Hela gänget samlat |
 |
| Mätta och glada |
Åldern tar ut sin rätt eller när man inte inser att man börjar bli gammal
Idag när jag vaknade hade en gren på plomonträdet gett upp. Den grenen som ser lite sjuk ut har klarat sig än så länge, men en anna gren orkade inte med all frukt. Lite som när jag tror att jag fortfarande klarar av vad jag klarade i min ungdom. Trädet är cirka 35 år gammalt. En hög ålder för ett Viktoria plommonträd.
 |
| Den som gapar efter mycket. Eller inte inser att man inte orkar lika mycket längre |
 |
| Vi misstänkta att en gren inte skulle orka, men det var inte denna |
 |
| Räcker nog inte med silvertejp |
För övrigt skulle Owe fyllt 102 år idag!
 |
| 1938-39 |
