Frukostpadel och Americano
På fredagar brukar jag bli inbjuden till frukostpadel med ett gäng från Skärhamn. De flesta egna företagare. De är 8 st ordinarie spelare som spelar ihop i en timme och sedan äter frukost tillsammans. Jag har nu blivit inkallad som reserv så många gånger att senast var det jag som stod för frukosten.
| Jukka, Janne, Håkan, Lars, Anders, Åke och Per äter av min frukost med hemmagjord tomatmarmelad. Någon undrade om jag sålde. |
Ibland får jag också möjlighet att spela americano i Rönnäng med liknande gäng. Anders och Per brukar vara med där också. Nu senast var det jag som vann. Americano går till så att man spelar en gång med alla. Normalt är man 8 st och använder två banor och spelar parallellt. Man spelar om 24 poäng, dvs 6 servar var. Sedan räknas poängen ihop från alla sju matcherna för var och en.
En väldigt rolig form av spel. Skulle kunna ha tillämpats i tennis också egentligen.
Bowling
En av dagarna på Ellas höstlov var hon här över dagen. Vi passade på att spela en omgång bowling i Stenungsund. Det var kul. Ella började med en strike! Resultatet var inte det viktigaste tyckte varken Ella eller jag. Undrar varför?
Truls kom och tittade en stund och visade hur man skulle göra. han tränar en grupp unga killar. Det var därför han var där.
| Se sådan stil hon har |
Paella
Åse fick lust att laga paella efter vad vi fick lära oss på Mallorca. Som vanligt gjorde hon det bra och med sin egen touch. Mycket gott! Och vinet jag köpte på vingården på Mallorca smakade utmärkt till. Det blev en riktig festmåltid. Vi börjafe med pil-pil gambas i de nya skålarna jag köpte i Palma på marknaden när Åse låg sjuk på hotellrummet. Het och fin var den. Hon kan min fru!
Åse brukar ta en sväng till lunden på kyrkogården denna helg. hon sätter ett ljus och njuter av stämningen.
Fint med alla ljusen där.
Det blev dyrt med mina nya hörapparater trots att de endast kostade mig 500 kr plus 3 hundrakronorsbesök. Om jag ens behövde betala det.
Kostnaden kom av att jag nu hörde och stördes av vår luftvärmepumps fläkt. Ett kager var sönder och det ljudet blev nu tydligare för mig. Innan tyckte jag inte att det störde. Men nu! Nästan outhärdligt. Så har Åse haft det i 5-6 år. Otroligt att hon inte klagat.
Att reparera kunde vi gjort, men då livslängden i medeltaö är 12-15 år och denna är 12 så tyckte vi det var lika bra att köpa en ny. Den har nu installerats av Elias, som gått på Bleketskolan i sexan det sista året jag jobbade.
| Han började med att ta bort den gamla utedelen |
Veckans promenad
Alla friska igen och tillgängliga för promenad. Det blev en härlig vandring i ett väder som hotade med regn som aldrig föll. Vi gick genom skog och äng, vid strand och hav. Vi har verkligen en omväxlande natur där vi bor.
| Mikael, promenadchefen, tog täten för det mesta |
| Genom täta snår av cotoneaster. Jag sa det var oxbär men de övriga protesterade och sa cotoneaster. Vi enades om att det var samma sak. Latin och svenska |
| Lite höjdskillnader är det ju här och där |
| Härlig utsikt över Hakefjorden. |
Onsdagsgruppen
Höstens arbete är nu avslutat. Sista tisdagen var det bara nersågning av träd och buskar som skymde lamporna. Vi avslutade faktiskt med en lite lyxigare macka än vanligt. Ostmackan fick ge vika för en laxmacka. Det uppskattades av alla.
ATVn är nu lämnad till Sundsby. De behöver den inför julmarknaden. Innan dess bad jag Hans Axelsson, son till Allan, att serva den, vilket han gjorde med glatt humör. Han ser det som avkoppling, sa han, mot det vanliga jobbet på Swedeship Marine, tidigare Djupviks varv där han är inköpschef.
Jag bad Åse filma när jag körde upp fyrhjulingen på flaket. egentligen bara för att jag är lite fåfäng. Detta som jag gjort många gånger i 8 års tid och alltid gått som på räls, dvs smidigt och lätt. Jag får ju vara tydlig med vad jag menar. Tågen går ju inte alltid så smidigt. Det började bra i duggregnet. Lite slarvig var jag kanske, men med full kontroll till en början.
Vad jag inte tänkt på var att plankorna var svinhala av regnet. Men det blev jag varse ganska snart. Det gick lite fel. Filmen av hur jag så småningom enkelt körde upp på flaket blev lite konstig. Åse hade nämligen blivit lite orolig. Bland annat tvingade hon mig att ta på en cykelhjälm.
Allt gick smidigt till slut när jag kopplat in fyrhjulsdriften och flyttat bilen. Lite mindre lutning hjälpte förstås också. Åse var envis på den punkten. I videon nedan kan ni se lite av strulet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar