I huve't på en morfar: Bad i Skövde, kalas och Dalbobergen Runt

Bad i Skövde

Frida hade utmanat sinna syskonbarn att simma en viss sträcka. 500 meter eller mer för de stora och 200 meter för den minsta. Som morot lovade hon att ta dem till äventyrsbadet i Skövde.

Naturligtvis klarade flickorna uppdraget med glans och i lördags var det så daga för utflykten.

Frida ville gärna ha en backup om något skulle hända och därför fick jag följa med.

Det tar ju lite tid till Skövde via Partille, men vi kom fram vid halvelva-tiden. Lite näring först inne i badanläggningen i form av pannkakor, hamburgare och korv. Alla valde olika.

Sedan bad med rutschkanor, eller rushelkanor, som många säger här i trakten, vågor och strömmar och utebad. Vildforsen var Ellas favorit och som sista grej åkte även Frida och Kerstin. Kerstin tvekade länge. Det var ju trettonårsgräns, men sedan ångrade hon att hon inte åkt flera gånger.

Fika vid ett-tiden och sedan mera bad.

Den äldste i gänget började bli lite trött och skrynklig av allt badande och började funder på hemfärden.

Vi halvfyra var de andra också nöjda. Och hungriga.

Subway vid Sandtorget fick ett besök av trötta hungriga, men synnerligen rena personer. Glass utlovades och i Vårgårda stannade vi på en McDonalds. Den var tydligen hela västra Sveriges samlingsplats denna eftermiddag. Över 30 minuter fick vi vänta innan vi fick våra glassar.

Alla tjejerna, inklusive Frida, verkade nöjda med dagen och diskuterade vilken av de många olika rutschkanorna som var roligast.

Jag sände en tacksam tanke till Frida, som när jag åkt i en av banorna tappade glasögonen och inte märkte det förrän efter en stund då jag skulle kolla klockan. Hjälp! Men Frida hittade dem på botten i bassängen.

Inte så lätt att leta när man inget ser.

Bilder från badet går ju inte att ta då det är fotoförbud och faktiskt ingen lämplig miljö för en kamera.

Innan badet

Subway

I väntan på Glass

Kalas i Partille

Redan dagen efter badet var det dags för ny färd till Partille och dubbelt födelsedagskalas. Naturligtvis hamnade Kerstin mer i centrum än Elin. Det var det vanliga gästerna. Hans föräldrar och syskon samt Elins föräldrar och syskon. Niklas kunde inte vara med eftersom en granne krånglat och tagit tillbaka ett medgivande om solcellsställningar efter att de var byggda och det blivit lite panik.

Tårta och presenter var höjdpunkterna på kalaset. Ella och Kerstin kunde hänga, Emma och Siri kunde leka och mitt på golvet lekte Nils själv med sina bilar.

Alla ljusen blåstes i ett enda andetag. Sången och hurra-ropen ljöd.

Stämningsfullt när Kerstin öppnade presenterna

Allt är löst, men grannen står inte högt i kurs. Även de andra grannarna skakar på huvudet, men så är det också en sommarboende. Historien är för lång att berätta här, men att det finns knäppa människor är ju klart. Nu är ett alternativ framtaget och tillstånd skriftligt.

Utsikt är ju viktigt! Speciellt om grannen skymmer lite om man sätter sig på huk och tittar långt ner åt vänster så ser man ju solcellerna. Det är tur att de andra grannarna är förståndiga.

Kerstin fick stå i centrum under paketöppningen

På hemvägen passade Johanna och Ella på att köpa skor och byxor till idrotten på Allum. Jag fixade padelbollar och Åse köpte tvål. Lite olika fokus. Frida höll hårt i plånboken efter badutflykten.

Onsdagsgruppen

Vi jobbad i tisdags igen. Tanken var att lägga på flis och det gjorde vi. Men Allan som inte varit med på några gånger tyckte att det behövdes röjas mer där vi redan röjt. Och han lyckades klippa och såga ner mer än vad jag räknat med. Det innebar att jag fick köra två extra uppsamlingar med grenar ensam. Otroligt vad ett nersågat litet träd kan generera jobb. Hem kom jag ganska fuktig. !00% luftfuktighet under hela passet gör att man blir våt fast det inte regnar.

Anders sitter stolt på ATVn

Gubbalunchen

Det har varit månadens sista onsdag. Innebär lunch med grabbarna. Indiska fick äran av vårt besök och åtminstone jag uppskattade lunchen. Lite sen var jag efter att vi spelat vår första seriematch. Mer om det i nästa avsnitt.

På lunchen var vi fler än någonsin. Alla ursprungliga + Anders Lundgren som tagit bussen från Torslanda enkom för detta, Det var länge sedan vi träffades. Även Roger kom då golfbanan var stängd pga det myckna regnandet. Åtta personer blev vi som pratade gamla tider och nya tider och allt möjligt.

Arne, Bosse, Peter, Anders, Roger, Janne och Thomas. Ganska typiska 50-talsnamn

Första seriematchen

Vår första Padelmatch i serien spelades på onsdagförmiddagen. Speltid annars tisdagar 19:30. Våra motståndare var också pensionärer. Visserligen några år yngre än vi och med mer seriespelsvana. Jag måste ju påpeka detta då vi trots att vi var bättre! förlorade en jämn match. Ja bättre var vi ju inte. Vi styrde spelet och dominerade så, men sedan missade vi många enkla bollar. Vi var lite irriterade efteråt faktiskt. De var bättre taktiker än vi. Bara att erkänna. Och deras harald var otroligt säker. Spelet var jämnt och vi hade 40 lika i varje game. Men till slut blev det 6-4; 7-6; 6-3 till dem. Trots att vi i alla set och i tiebreak ledde och kände att detta har vi. Nu är vi revanschsugna till nästa match och skall finslipa taktiken. Det var ju trots allt första gången någonsin som vi spelade tillsammans.

Månadens Lunchvandring

Rudolfsson hade hittat ett fint område uppe lite norr om Vänersborg. Dalbibergens Naturreservat. Det var ett härligt område med fin utsikt över Vänern och en mysig skog att promenera i. Här följer en bildberättelse om vår upplevelse: